När trallbrädorna ligger för tätt stannar regn och smältvatten kvar, men för stora springor gör altanen obekväm och ger ett rörigt intryck. Jag går igenom vilka mått som fungerar för vanliga trallbrädor, varför träet förändras med fukten och hur du monterar en jämn, hållbar yta på altanen.
Rätt springa ger både bättre avrinning och längre hållbarhet
- 120 mm trall monteras normalt med 126 mm kant-till-kant-avstånd.
- 145 mm trall monteras normalt med 152 mm kant-till-kant-avstånd.
- Måttet är inte samma sak som den färdiga springan, eftersom träet krymper och sväller.
- Mot vägg, grund, stolpe och fris behövs normalt 6 mm rörelsefog.
- Trallbrädor ska aldrig läggas helt utan mellanrum.
Vilket mellanrum ska trallbrädorna ha?
För vanlig tryckimpregnerad furutrall är det säkrare att utgå från ett kant-till-kant-mått än från en bestämd springa. Du mäter alltså från kanten på en bräda till kanten på nästa, eftersom brädans faktiska bredd kan variera beroende på hur mycket den har torkat.
| Trallens nominella bredd | Minsta kant-till-kant-avstånd | Ungefärlig åtgång |
|---|---|---|
| 95 mm | 100 mm | 10,00 löpmeter per m² |
| 120 mm | 126 mm | 7,94 löpmeter per m² |
| 145 mm | 152 mm | 6,58 löpmeter per m² |
Har en 120-bräda exempelvis en faktisk bredd på 120 mm när du monterar den blir springan ungefär 6 mm. Är brädan fortfarande 124 mm bred blir springan däremot bara cirka 2 mm. Det är därför en fast distans på 6 mm inte alltid ger rätt resultat över tid.
Jag tycker att detta är den viktigaste skillnaden att förstå. Många mäter bara glipan mellan två brädor, men branschens mått tar hänsyn till att träet förändras efter monteringen.
Varför ändras springan efter regn och torka?
Trall är ett levande material. När träet tar upp fukt sväller brädorna på bredden, och under torra perioder avger de fukt och krymper igen. Rörelsen blir tydligare på breda brädor, särskilt 145 mm, än på smalare dimensioner.
Tryckimpregnerat virke kan vara relativt fuktigt när det köps. Då kan brädorna krympa efter att de lagts på altanen, vilket gör springorna större. Har virket däremot legat länge luftigt under tak kan det redan ha torkat och i stället svälla när det utsätts för regn.
För små mellanrum kan få praktiska följder. Vid långa regnperioder eller blötsnö kan brädorna svälla ihop så att vatten och smuts inte rinner undan. Det kan också belasta skruvarna och i värsta fall bidra till att infästningar går sönder.
Olika material rör sig olika mycket. Värmebehandlad, acetylerad och furfurylerad trall är ofta mer dimensionsstabil än vanlig impregnerad furu, men du ska ändå följa just den produktens monteringsanvisning. En smalare springa kan vara rätt för ett stabiliserat material och fel för fuktigt standardvirke.
Så mäter och monterar du med jämna avstånd
1. Kontrollera virket innan du börjar
Lägg ut ett urval av brädorna och mät bredden på flera ställen. Sortera bort brädor som är kraftigt krokiga eller varierar mycket i bredd. En enkel mall av en kapad träbit fungerar bra för att hålla samma kant-till-kant-avstånd genom hela arbetet.
2. Markera en rak startlinje
Den första brädan bestämmer hur resten av altanen kommer att se ut. Kontrollera därför både avståndet till fasaden och att brädan ligger rakt i förhållande till hus eller ytterkant. Jag brukar mäta från båda ändarna och kontrollera med snörslå innan jag skruvar fast den.
3. Använd kant-till-kant-måttet
För 120 mm standardtrall använder du normalt 126 mm mellan brädornas kanter. För 145 mm trall är motsvarande mått 152 mm. Mät gärna med mallen på varje regel, men kontrollera också med ögat längs hela brädan så att en krokig bräda inte drar nästa rad ur linje.
Läs också: Såpskura altanen rätt och skonsamt
4. Skruva med rätt infästning
Brädor som är 95 mm eller bredare ska normalt ha två infästningar per regel, med ungefär 30 mm från respektive kant. Skruvarna ska ligga i nivå med träytan, inte djupt försänkta, eftersom en djup grop samlar vatten och kan ge missfärgning.
Vid ändskarvar ska brädorna mötas över ett stöd och helst förborras för att minska risken för sprickor. En snygg yta handlar alltså inte bara om gliporna, utan även om raka rader, stabil underkonstruktion och välplacerade skruvar.
Vilken springa passar olika typer av trall?
Det finns inget enda mått som passar all trall. Träslag, behandling, brädans bredd och fuktkvoten vid monteringen påverkar resultatet. Tabellen ger en praktisk överblick, men produktens egna anvisningar väger tyngst när de skiljer sig.
| Material eller typ | Vad du bör tänka på | Praktiskt råd |
|---|---|---|
| Tryckimpregnerad furu | Kan röra sig tydligt med fukt och torka | Följ kant-till-kant-måttet, inte en godtycklig glipa |
| Lärk eller obehandlad kärnfuru | Fuktrörelsen beror mycket på kvalitet och ytbehandling | Kontrollera leverantörens rekommendation |
| Värmebehandlad trall | Ofta mer formstabil än vanlig furu | Använd mått som gäller för den specifika profilen |
| Bred trall, cirka 145 mm | Kan kupa sig och röra sig mer än smal trall | Var extra noggrann med underlag och infästning |
Smalare brädor på 95 eller 120 mm ger ofta en lugnare och mer förutsägbar altanyta. Bredare plank kan se exklusiva ut och ge färre skruvrader, men de ställer högre krav på torrt, rakt virke och en stabil konstruktion.
Glöm inte fogen mot hus och andra detaljer
Springan mellan trallbrädorna är bara en del av helheten. Mot vägg, grund, stolpe och andra fasta delar behövs normalt en rörelsefog på cirka 6 mm. Där ska trallen inte ligga an, eftersom träet behöver kunna svälla utan att pressas mot byggnaden.
Har altanen en tvärgående fris ska även den få en rörelsefog mot den längsgående trallen. Frisen behöver dessutom extra stöd under ändarna. Det är ett vanligt ställe där hemmafixare försöker spara en regel, men resultatet blir ofta en svag kant som rör sig och samlar fukt.
Underkonstruktionen bör luta svagt ut från huset, ungefär 1:100, så att regnvatten kan rinna bort. Ett mellanrum kan inte kompensera för en altan som är felbyggd eller ligger plant där vatten blir stående.
När är det dags att göra om en gammal altan?
Om springorna nästan försvinner efter regn ska du inte direkt börja såga eller bryta upp brädorna. Låt först ytan torka ordentligt och kontrollera om problemet kvarstår. Träets fuktinnehåll varierar kraftigt mellan en torr sommardag och en period med ihållande regn.
Tecken på att problemet är mer än en tillfällig förändring är stående vatten, kupade brädor, spruckna skruvhål eller skruvar som reser sig. Då bör du undersöka både infästning och underkonstruktion. Att bara öka springan med en såg löser inte en bräda som är skev eller en regelstomme som saknar rätt fall.
Är mellanrummen ojämna men träet i övrigt friskt kan du ibland förbättra utseendet genom att byta enstaka brädor och skruva om dem korrekt. Försök inte fylla springorna med fogmassa. En öppen trall behöver kunna ventilera och röra sig, och en tät fog riskerar att hålla kvar fukt.
En enkel kontroll innan du lämnar altanen
Rätt avstånd börjar med att du identifierar trallens faktiska bredd och följer rätt kant-till-kant-mått. För vanlig 120-trall är 126 mm ett bra utgångsvärde, medan 145-trall normalt läggs med 152 mm. Därefter behöver du lämna 6 mm mot fasta byggnadsdelar, se till att vatten kan rinna undan och använda rostskyddad infästning.
Min praktiska rekommendation är att kontrollera altanen igen efter den första längre regnperioden. Då ser du om någon bräda har svällt ihop, om skruvarna behöver efterdras och om smuts fastnar i springorna. Den kontrollen tar kort tid, men gör stor skillnad för en altan som ska hålla sig stabil och trevlig i många år.
